JORDBRUK

E G Geijer:

De väldige herrar med skri och med dån
slå riken och byar omkull.
Tyst bygga dem bonden och hans son
som så uti blodstänkt mull

Jordbruket har under århundraden varit den förhärskande näringsgrenen i Ekeby. I slutet av 1800-talet levde 90 % av innevånarna på jordbruk. Så sent som på 1940-talet var 70 % sysselsatta inom jordbruket. Övriga var hantverkare. Endast några få personer arbetade utanför Ekebys gränser.

Hur plogens utveckling samtidigt med traktorernas intåg påverkat jordbruket vet de som upplevt förändringarna under de senaste decennierna av 1900-talet. På 1930-talet plöjde en man med hästar ½ tunnland per dag, medan på 1990-talet ett dagsverke för en man med en åttaskärig plog är 10 hektar. Sifferuppgifterna gäller för slättbygden i Ekeby med stora jämna fält. Det gick självfallet långsammare att plöja på små, steniga tegar i skogsbygden.

Råg var huvudsädesslaget på grund av tvåskiftet och för att den var mindre ömtålig. Tvåskiftesbruk användes på 75 % av Ekebys åker mark år 1860 och växelbruk på 25 %.
Vete odlades föga och kallades "ångersäd", eftersom det inte gav så mycket att bonden blev nöjd
Korn var aldrig särskilt betydande under 1800-talet.
Havre användes till gryn, mjöl och djurfoder. Havre odlades särskilt mycket på nyvunnen sjösänkningsjord, där havren blev hög och gav mycket.

Utvecklingen kan tydliggöras med hur det ändrats i en av socknens byar, Frogesta, som efter skiftet bestod av tre gårdar. Vid laga skiftet 1885 hade ingen av byns c:a 20 innevånare något annat yrke. Alla personerna var beroende av vad som odlades på byns marker. Alla tyger spanns av ull och lin som odlats. Möbler, redskap och husgeråd tillverkades inom byn. Det var det rena självhushållets tid. På 1930-talet fanns det inom byn sju karlar, som på heltid ägnade sig åt jordbrukets skötsel. På 1950-talet sköttes hela byns åkrar av en man, som 1980 överlät all mark till en son. Denne skötte jordbruket på halvtid och sysslade med ekonomisk redovisning resten av arbetstiden. När han 1990 arrenderade ut Frogesta-jorden till sin kusin, skötte denne förutom Frogesta även flera Torstagårdar.
Samma utveckling som i Frogestabyn har skett i hela Ekeby socken. Från att ha varit c:a 200 gårdsägande bönder samt mängder av torpare under 1700-talet, har brukningsdelar slagits ihop, utarrenderats eller blivit deltidsjordbruk, så att vid milleniumskiftet det endast finns fem heltidjordbrukare kvar i Ekeby socken om man frånräknar de som är pensionärer.

Copyright Inga Davidsson-Friberg ©